Om klimatarbete
Skrivet 2010-01-31
I spåren av klimatkrisen dyker nu gamla aktörer upp med ”mer av samma” som medicin för ett sjukt klimat. Ett bra exempel är kraftbolagen som gärna vill bygga mer vattenkraft men absolut inte restaurera våra älvar. Detta är – menar de – en självklarhet, eftersom vattenkraften är närmast koldioxidfri och allt bör utnyttjas. Men stämmer den bilden? Är ”mer av samma” verkligen rätt medicin?
Sverige gör av med i storleksordningen 400 TWh energi per år, fördelat på el, transporter och annat. Av det är ungefär 145 TWh el, nära nog allt redan koldioxidfritt. Men nu ökar elproduktionen och vi går mot ett nationellt överskott som vi inte sett någon motsvarighet till tidigare. Energimyndigheten pekar på 25 TWh överskott år 2030, men lyckas vindkraftssatsningen som samtliga aktörer vill får vi ett överskott på nära nog 50 TWh år 2030, en tredjedel av dagens konsumtion/produktion.
På ett plan är det ju bra, för då kan vi exportera det överskottet till länder som inte kan klara sin egen produktion av förnybar energi. Där är vi nog överens; miljörörelsen, de flesta politiker och givetvis kraftindustrin, även om vi har olika incitament för den hållningen. Miljörörelsen ser en export som positiv för klimatarbetet förutsatt att den kopplas till effektiviseringar och samtidig utfasning av ”smutsig” el i den förbrukande ändan. Kraftindustrin ser självklart ökade vinster och nya marknader som det intressanta i en export, att man sedan också kan vifta med den ”gröna flaggan” gör ju inte saken sämre.
Men kanske ska man vänta med flaggviftandet lite grann… För kraftindustrin vill gärna bygga mer vattenkraft men de vill absolut inte åtgärda de gigantiska problem som finns i dagens vattenkraft. Vattenkraften är enormt miljöförstörande, den biologiska mångfalden och de flesta älvekosystemen i Sverige – flera av dem mer än 40 mil långa – har i grunden förstörts av dammar och vandringshinder. Idag kan tekniker och biologer visa med praktiska exempel att det går att restaurera även stora älvsystem, något som gjorts i New Foundland och som görs just nu i Finland. Och detta med några få procent av flödet i älvarna som istället för att gå igenom turbinerna går i fiskvägar… Men kraftbolagen i Sverige ställer sig kallsinniga och menar att vi måste ha all tillgänglig kraft för klimatarbetet…
Stämmer inte detta då? Nej, i dagsläget är den svenska elproduktionen i det närmaste koldioxidfri och vi kan klara oss på enbart förnybara energikällor, bara vi får politiker som vågar genomföra de energieffektiviseringar som bevisligen är möjliga. Och elöverskottet kommer ändå att finnas där…
Det är inom transportsektorn som de stora vinsterna kan hämtas hem vad gäller koldioxidutsläpp. Olja och andra bränslen står för 175 TWh, alltsamman genererande växthusgaser. Transporterna förbrukar alltså mer energi – koldioxidmättad –, än den samlade – koldioxidfria – elproduktionen. Är det då inte märkligt att vi har en situation där kraftindustrin vill bygga mer vattenkraft för att rädda klimatet samtidigt som regeringen säger ja till en ny kringfart i Stockholm för hundratals miljarder kronor som dess egna Trafikverk säger kommer att öka koldioxidutsläppen?
Alf Hornborg, professor i humanekologi, skrev nyligen i en debattartikel att… ” Importen av billig olja och exporten av koldioxid är lika avgörande för högenergisamhällets framtid.” Är det kanske det som gör sig gällande i denna märkliga ekvation? Det ser handlingskraftigt ut att bygga ut förnybara energislag som vattenkraft, trots att den är miljöförstörande och det tar fokus från de verkliga problemen, transporterna. Och dessa räknas ju som ett oundvikligt inslag i en växande ekonomi…
Tar vi däremot klimatarbetet på allvar är det transportsektorn som måste åtgärdas, samtidigt som överskottet av el räcker till export för klimatets skull och restaurering av våra älvar för den biologiska mångfaldens skull. Och detta utan mer vattenkraft, vare sig små- eller storskalig…
Christer Borg
Jämtkrafts reklamfilm kritiseras av Konsumentombudsmannen
Skrivet 2010-01-20
I höstas anmälde Älvräddarna och ett antal andra privatpersoner Jämtkrafts reklamfilm "Urspungsmärkt el på riktigt" till Konsumentombudsmannan och Reklamombudsmannen. Nu har KO yttrat sig och deras advokat Allem Tensaye säger till Sveriges Radio att "den ger ett intryck av att Jämtkrafts vattenkraftverk inte påverkar omgivningen, vilket den faktiskt gör".
Det är glädjande att KO på detta sätt visar var gränsen går, samtidigt som det är sorgligt att Jämtkraft inte kan förstå detta själva. De försvarar sig med att de "ville visa kraften och energin i vattnet" vilket ju inte har något att göra med titeln på filmen, "Ursprungsmärkt el på riktigt". Men skulle de visa den riktiga bilden med torrfåror, vandringshinder och andra miljökonsekvenser skulle det knappast fungera som reklam för vattenkraft.
Vi tackar också Martin Falklind som via sin film på ett tydligt sätt visade felaktigheterna i Jämtkrafts film.
Christer Borg
Ändrat 2010-01-20Vattenkraft på riktigt - på riktigt!
Skrivet 2009-11-28
Igår fredag 27 november släppte Fiskejournalen en film där Martin Falklind undersöker riktigheten bakom Jämtkrafts reklamfilm "Ursprungsmärkt el - på riktigt". Filmen kan du se här:
http://www.youtube.com/fiskejournalen
Filmen som Martin gjort är mycket viktig, då den dels avslöjar hur arrogant Jämtkrafts representanter behandlar de berättigade frågorna, samtidigt som vi får se de verkliga konsekvenserna av vattenkraftsexpolatering.
Det som är mest upprörande är att så som vattenkraften visas i filmen, de riktiga konsekvenserna, är precis så som Jämtkraft och alla andra kraftbolag vill att det ska se ut. Annars skulle man hur enkelt som helst självmant kunna gå till domstol och be att få sina kraftverk omprövade enligt den tio år gamla miljöbalken. Men istället slåss man med näbbar och klor för att få behålla dessa sterila bergöknar nedströms dammar och kraftverk.
När vi nu från Älvräddarna har dragit igång en kampanj för att restaurera det som går, står bolagen frågande som om de inget begriper av vad de ställt till med. Lika frågande är de inför kostnaderna av dessa restaureringar. PPP gäller i alla länder som skrivit på Riokonventionen, det vill säga Polluter Pays Principle, men den gäller inte juridiskt i Sverige för gammal vattenkraft. Men moraliskt gör den det, speciellt med tanke på att den gamla vattenkraften är det mest lukrativa energislaget man kan syssla med i världen...
När då kraftbolagens representanter, som exempelvis Kjell Jansson, vd i Svensk Energi, svarar att "miljörörelsen måste ta sitt ansvar och vara villiga att kompromissa" är det inget annat än en ren provokation. Vad ska vi kompromissa med? Kraftbolagen har 100 % av flödet i de reglerade vattendragen. Ska vi tillsätta mer vatten med hjälp av hinkar, eller vadå?
Nej, det enda riktiga är att vi följer svensk lagstiftning, tar den på orden. Då ska det till minst 5 % spill i torrfåror och omlöp eller faunapassager, allt i syfte att få till lite biologisk mångfald igen. Det måste också till ett regeringbeslut att det är färdigbyggt med vattenkraft i detta land, punkt slut! Inga nya projekt ska överhuvudtaget få tillstånd någonstans. Energiöverskottet som alla parter är överens om, räcker utan problem till allt vad vi kan behöva. Med energieffektiviseringar värda namnet kan vi driva detta land på enbart förnybar energi och dessutom både exportera el och restaurera våra vattendrag...
Ändrat 2009-11-28
Skapad 2009-11-06
Skapad 2009-10-04
Skapad 2009-09-05
Skapad 2009-09-05
Skapad 2009-09-05
Skapad 2009-09-05
Skapad 2009-09-03